Jag är en latmask utan dess like
Jag sitter på min stol med kalsonger och en kortärmad tröja på mig och undrar varför jag har blivit så fruktansvärt lat den senaste tiden. Det var längesedan jag tränade, så därför har jag bestämt mig för att bege mig ut på en springtur i solen och i skogen. Det ska bli spännande att se hur långt jag orkar springa innan jag kreverar. Det är ju så sjuka uppförsbackar i min skog, och mina taniga ben får det kämpigt att klättra upp för dem. Att jag en gång i tiden har varit en elitlöpare känns nu väldigt långt borta... Jag känner mig som en livslång slöare vars största passion i livet är att slöa. Det är skönt, speciellt efter en lång skoldag.
Ska snart ut och springa, jag ska bara lyssna klar på låten som spelas, och kanske gå på toaletten. Jag kanske hittar en trevlig bok att läsa efter det. Ingen vet.
