Slö som få
Jag skrev för två inlägg sedan att jag är fysiskt lat, men jag kom just precis på att jag även är psykiskt lat. Jag har skjutit fram läsningen av häftet vars innehåll omfattar den grekiska teatern, dess begynnelse, kända teaterförfattare och deras så kallade mästerverk. För några veckor sedan blev klassen indelade i några grupper för att spela upp godbitar, som vår lärare så finurligt kallade dem, ur kända grekiska gamla teatrar. Det tog ungefär en halvtimme att spela upp en grupps teater, och de var så tråkiga att alla åskådare satt på sina hårda stolar och sov. Jag tror aldrig att jag har varit med om en mer ointressant lektion, och jag är inte ensam om att tycka så.
Nu ska jag läsa det där förbannade häftet. Om jag inte hindras av något annat trevligt, vill säga...
