Mycket brun mat
I går kväll var alla förutom jag och hunden utrymda ur vårat hus, så jag passade på att bjuda hem två vänner till en härlig spelafton. När jag skriver spelafton så förmodar ni troligtvis att vi satt vi var sin dator och sköt skallarna av varandra i något blodigt datorspel, men faktum är att vi bredde ut spelplanen till sällskapsspelet Risk på köksbordet och tog över länder och världsdelar av varandra i stället. Det var mycket trevligt, om man bortser från att mina kompisar tog över de flesta av mina territorier, och dödade nästan alla mina trupper.
En bit in i spelet kände jag hur det började kurra i min mage, så parallellt med krigandet på köksbordet "lagade" jag mat i köket. Det tog typ hela kvällen innan jag kom på att jag skulle laga en sallad, och ungefär en kvart efter att iden kläcktes som en liten söt kycklingunge i mitt huvud så bar jag omkring på en burk med tonfisk och en skrumpen morot. Men ju sämre det gick på spelplanen desto bättre gick det i köket.
Jag har en gång påstått att jag är en mästerlig kock, fast då for jag med osanning. Faktum är att mitt matregister är väldigt magert, jag klarar med nöd och näppe av att laga spaghetti och steka Mamma Scans köttbullar. Men i går skulle jag alltså laga en sallad.
Jag blev nöjd med resultatet, synd bara att mina vänner åt hemma i sina små hyddor så att de inte fick smaka på undret jag åstadkom. Jag blandade i en avokado, en skrumpen morot, två kokta ägg, en tomat, russin, plommon, tonfisk. Jag orkade inte koka pasta, så jag rev choklad över salladen för att inte äta någon jävla GI-mat.
Natten tillbringades hemma hos snubben som vann spelet, men det skriver jag kanske om en annan gång, för nu ska jag titta på en film.
