Bada på natten
Jag tillbringade lite kvalitativ tid vid datorn när telefonen ringde klockan halv nio, på kvällen. Jaha, tänkte jag, ingen rast och ingen ro. I den andra luren hörde jag en väns välbekanta stämma som undrade om jag ville följa med och bada. Jag tittade ut. Det var inte soligt, och det blåste. Men med all råg i min rygg så godtog jag erbjudandet och satte mig på cykeln, mötte upp min kamrat och trampade vidare till sjön. Väl där stod det fyra personer bredvid en gul-svart taxi och rökte cigaretter och drack öl. De var nog inhyrda statister som agerade så i avskräckande syfte för oss ungdomar.
Jag och min vän kände försiktigt på vattentemperaturen. "Jädrar vad varmt!", sa min vän. "Jädrar vad kallt!", kontrade jag. Vi ställde oss på bryggan och tittade förskräckt på det mörka vattnet. Våra blickar möttes. Vi visste att vi tänkte samma sak. Tänk om det kommer ett sjömonster. När min vän hade hoppat i vattnet och varken blivit uppäten eller ihjälfrusen så vågade jag göra honom sällskap. Man står alltid sig själv närmast, som en vis man en gång sa.
