Fysikprov
En av mina vänner har gått i samma klass som mig ända sedan jag började dagis. Han är lite velig. När vi i nian skulle skriva nationella prov i engelska så försov han sig. Han var tvungen att cykla till skolan, och kom således jättesent. För två veckor sedan hade vi nationellt prov i Matematik B, han glömde sin miniräknare hemma. I dag skrev vi ett av de två fysikprov som betyget hänger på. Gissa vem som försov sig och kom 40 minuter in i provet?
Fysik A-provet skrevs i en idrottshall. Fyra klasser intryckta på en inomhusfotbollsplan. Vi satt där och tittade på varandra, undrade vem i helsike det var som satt bredvid mig och varför det gick så dåligt för honom. Försökte klura ut historiken bakom hans misslyckande, men misslyckades lika gravt som han misslyckades med provet. Tänkte ge honom lite tips, planerade att kasta ett pappersflygplan med alla rätta svar till hans bänk, men de inhyrda vakterna och lärarna lämnade ingen obevakad. Alla elever i idrottshallen föll offer för deras granskande blickar. Synd för snubben som satt bredvid mig.
För mig gick provet raka motsatsen till hur det gick för min bänkgranne. Jag klurade, letade efter de rätta formlerna i formelboken, och kladdade ner ett förhoppningsvis läsbart svar med tillhörande uträkning. Jag satt hela tiden ut, tre timmar, rakt igenom. Min kropp reagerade på att jag bara var utanför husets väggar en halvtimme under lördagen och söndagen. Mina ben ville springa iväg, medan resten av kroppen ville lägga sig på bordet i fosterställning och sova.
